Jag har fått tillbaka mitt jobb på advokatbyrån, jag ska jobba där minst sex veckor i sträck. Så det blir ännu mer pengar än sist. Det hade vart trevligt dock om man kunde få den här lönen lite mer lägligt och inte en hel jävla månad försent så man kan leva lite. Jag har gnällt hela vintern om hur värdelöst det är att inte ha några pengar när det är kallt. Det hade varit jävligt trevligt att för en gång skull inte förutsätta att man är pank och vänta på pengar som någon slags osäkert sommarväder. Jag kommer ihåg en gång när jag och min brorsa satt i hans bil snackade. I brisst på bättre samtalsämne och när vi ändå satt och kallpratade om min ekonomi så lovprisade jag Netto. Netto hurfan kan du handla där?? allt där är ju skit! Ja! Men det är ju skitbilligt! Då kändes det ännu mer, han berättade att det var säkert årsen han ens kollade på prislapparna när han handlade mat. Han hade andra bekymmer och andra samtalsämnen. Den tiden hade flytt. Lite som mina bekymmer, inomhustid och utomhustid. Hur lång tid man hade att vara inne och spela nintendo och hur lång tid man hade utomhus innan farsan kom och jagade än gården runt för att det va läggdags. Dom bekymerna och samtalsämnena är borta. Sebastian som inte fick vara ute längre än till klockan sex behöver inte skämmas mer. Trepacket med magnumglass för nio kronor kommer inte vara lika hett samtalämne sen när eller om det nu mot all förmodan är så att man kommer att omfatta mer pengar än som ryms i byxfickorna. Jag undrar vilken av omständighetarna som lämpar sig bäst för att lära sig att leva.
Jag har fått tillbaka mitt jobb på advokatbyrån, jag ska jobba där minst sex veckor i sträck. Så det blir ännu mer pengar än sist. Det hade vart trevligt dock om man kunde få den här lönen lite mer lägligt och inte en hel jävla månad försent så man kan leva lite. Jag har gnällt hela vintern om hur värdelöst det är att inte ha några pengar när det är kallt. Det hade varit jävligt trevligt att för en gång skull inte förutsätta att man är pank och vänta på pengar som någon slags osäkert sommarväder. Jag kommer ihåg en gång när jag och min brorsa satt i hans bil snackade. I brisst på bättre samtalsämne och när vi ändå satt och kallpratade om min ekonomi så lovprisade jag Netto. Netto hurfan kan du handla där?? allt där är ju skit! Ja! Men det är ju skitbilligt! Då kändes det ännu mer, han berättade att det var säkert årsen han ens kollade på prislapparna när han handlade mat. Han hade andra bekymmer och andra samtalsämnen. Den tiden hade flytt. Lite som mina bekymmer, inomhustid och utomhustid. Hur lång tid man hade att vara inne och spela nintendo och hur lång tid man hade utomhus innan farsan kom och jagade än gården runt för att det va läggdags. Dom bekymerna och samtalsämnena är borta. Sebastian som inte fick vara ute längre än till klockan sex behöver inte skämmas mer. Trepacket med magnumglass för nio kronor kommer inte vara lika hett samtalämne sen när eller om det nu mot all förmodan är så att man kommer att omfatta mer pengar än som ryms i byxfickorna. Jag undrar vilken av omständighetarna som lämpar sig bäst för att lära sig att leva.
tack. gör gärna det!
Ledsen att behöva berätta det här men det kommer aldrig att bli bättre...för en del människor är det så att oavsett hur mycket pengar man har...eller kommer att få...så är och förblir man alltid fattig...jag är en sådan person..och jag känner på lukten att du också är en sådan person....det är någon slags lott livet..
Det är en väldigt bra text, det här. Kommer du tillbaka till Åsen snart?
jösses! trepack magnum för nio kronor! herregud säger jag bara...
nina- nä. antagligen inte. jag kommer antagligen vara sån att jag tillmod skaffar kids nångång. och då kommer ju alla ekonomiska omständigheter börja om på nytt. och fortsätta tills dom är 15, sen åker dom ut.
goesta- man tackar! ja nu är jag ju här! det var trevligat att äta pizza med dig, nu sitter vi framför varsin dator igen.
hanna- netto! its the new cool!
PRECIS SÅ ÄR DET!
nina- så du har kids alltså?
Japp! Jag har alltid haft en idé om att jag en dag ska titta mig i spegeln och vara vuxen...inga bekymmer med pengar, inga relations problem..i varje fall inga dramatiska..trodde definitivt inte att jag fortfarande skulle tycka det var kul att gå ut på krogen. Stabilt liv..med ett jobb jag var säker på dög, inget strävande efter att få något bättre....hela tiden...but I am still there! Så nu är det väl bara och vänta på att kidsen ska flytta ut, så man kan luta sig tillbaka och vara nöjd med livet....