Hej Wja

Jag är en väldigt driftig och logisk person som har lätt för att serva utrymmen och lokaler.
jag är väldigt tecknisk och har lätt att lära. jag kan byta glödlampor utan problem,
och ringa folk som behövs för mer avancerade uppgifter.



Det hade varit trevligt att träffas, läs gärna min meritförteckning.


Den enda gången jag fått ett jobb endast tack vare text var när jag skickade det där brevet. Nu har jag en vecka kvar att jobba på advokatbyrån. Och på den veckan ska jag både göra ett riktigt bra jobb och lyckas charma den fantastiska biblotikarien. Innan hon jobbade där var det första inget problem, men nu vill jag mest bara hänga i bibloteket, vilket gör det andra rätt svårt. Nu ska jag söka en jävla massa jobb. Jag vill helst jobba på en biograf. Är det någon som har något jobb på gång? Jag kan göra allt, precis allt, Läs brevet bara.

Taratino, han är bra. Han skall göra en film om Jimi Hendrix. Den skall spelas in i Seattle och inspelningarna förväntas bli påbörjade i år typ. För ett årsen hörde jag dessutom lösa rykten om att André3000 skulle spela Jimi nånstans, på något sätt. Jag tycker allt låter bra. Folk som tycker att Jimi är överksattad kan dra åt helvete. Hade inte jimi funnits så hade inte J Mascis funnits. Och Hade inte J Mascis funnits så hade inte Dinosaur jr funnits. Nu pallar jag inte skriva mer.



Just det, Keith Richards har ramlat ner från en palm.

Vissa personer är inte ens medvetna om det. Dom har såpass mycket självsäkerhet, dock kanske mindre skälvkännedom att dom kan strö ut komplimanger och ge en bullar utan att känna att dom går över gränsen(överallt är den). Ser dom dessutom ut som änglar och har pankakor som favoritmat så är det svårt att hålla tillbaka. Jag står och vet precis all fakta. Jag vet att jag kommer gå två veckor senare och tänka. Ja allt stämmer, precis så här visste jag ju att det skulle gå. Ändå är det där där ivägen. som en injekion av välbehag och fanatsifulla filmer med mig och dig i huvudrollen. Åå va fint oscar, ja det vill jag, Åå oscar, hej.

Sådär låter det ungefär. bilderna är det bäst att jag håller tyst om. Även fast dom ibland är nakna så är dom det på ett såpass fint sett att jag aldrig skulle kunna återskapa dom i text. Och hur pretantiöst det än mår låta så vet jag att du förstår precis vad jag pratar om.

Jag lever iallafall på två saker. Ett misstag jag gjorde som visade sig rädda en omöjlig situation och känslan av att det som händer här händer av någon slags orsak. Jag tror dessutom inte på dåliga orsaker. Hon är urkass på datorer har hon sagt, då för hoppningsvis hittar hon inte hit. Det är fyra saker.

Den här Motorcykeln har Theresa Honeywell stickat.
Jag är fortfarande stolt över halsduken jag en gång stickade.

Alltså ost är jävligt gott. Konstigt är det. Ko gör osten. Eller egentligen gör bara ko mjölk. Helt ovetande om att man sen tar den och lite komage och låter det stå tillräckligt länge för att bli gammal och saltig deg. Vi äter kons gamla mjölk på mackan. Just nu va jag nere och åt gammal mjölk, gammal mjölk och fiskens salta ägg. Äggen som fisken knullat fram för att kunna föda fiskbarn. Prudukten av fiskens knullande blandas oftast med något som är ännu kladdigare än själva äggen. Salt och gott. När jag tänker efter så är egentligen det mesta jag anser som god mat någon produkt av våld eller sex. Men sånt gillar vi ju faktiskt. Våld och sex på ett speciellt sätt. Och för att kunna veta det speciella sättet så bör man ha vänner eller iallafall läsa tidningen. Sånt som hamnar utanför den sociala gränsen kallas för tabu? Det är iallafall en gräns som vi ständigt vill töja på. Det finns folk som varken har vänner eller läskunnigheter. Dom kanske slår djur och ligger med allt för unga tjejer. Dom är fria från allt och jätte äckliga. Det handlar aldrig om sakerna utan gränserna. På allt. Exakt allt.

Free? Never, You can never(or always) be something you invented. You invented words. Dont hangup on words when you can just live maaaaan.

Snart ska jag äntligen få tillbaka Windows. Det här är helt sinnesjukt. Ingenting funkar. Man kan inte lyssna på mp3. Man kan inte använda photoshop. Man kan inte ha itunes. När jag koplar in min ipod så låter den konstigt och det är inte musik, inte min musik iallafall. Nu ska jag snart gå ut till Erik och snällt fråga om jag får avbryta hans evighetsbloggande så att jag kan bränna ut mitt älskade Windows. Jag är ju faktiskt uppväxt med Windows. När jag var sex år tog pappa hem en dator från jobbet. Jag har fan levt med datorer omkring mig i sjutton år.


Igår blev jag full på jobbet. Det ska ju drickas "fredags öl" klockan fem varje fredag. Denna gången satt jag kvar ganska länge. Jag kom visst hem igår aspackad och mötte Erik, David, Robin och Kalle precis innan dom skulle dra till Mango. Min ena sko är blöt och mitt ena byxben på Gul&blå jeansen är det också. Kalle sa att det första jag hade sagt när jag kom in genom dörren va "Det är kiss!!" pekandes på mitt ben med ett stort leende och tre cigg inslagna i folie i handen. Om det nu var så att mina Gul&blå igår verkligen var gula, så hoppas jag verkligen inte att dom blev det när jag fortfarande var kvar på jobbet. "Det var trevligt i fredags, vaktmästaren blev aspackad och kissade på sig" är verkligen ingenting jag vill råka höra på jobbet på måndag.

Fan. It-killen på mitt jobb visade mig Linux. Det så skitcoolt ut, jättesnyggt. Det finns till och med så att man har två olika skrivbord dåva, som man kan växla mellan. Jag tyckte allt lät hur bra som helst. Så jag frågade om det var svårt att installera? Nej nej, det svåraste är när du ska välja om det ska svenska eller engelska va. Jaa, viiiist, joserru nu sitter man här med raderad hårdisk och det enda som jag kan göra är att logga in. Sen står det med vit text mot svart bakrund att jag är just inloggad. Och det är allt. Fantastiskt program. Tur att kalle också äger en dator. för min är det ju hejdå med.

När jag gick hem från jobbet idag var det nästan som jag blivit drogad. Fast jag vet att jag bara va väldigt trött. Jag var påväg till en restaurang som jag glömt min ipod på igår. Det var firmafest med bowling å hela grejen. allt sånt man ska göra när man arbetar på kontor. Helt plötsligt framför mig ser jag en kille som när han passerar en gammal dam som snackar med en annan dam, tappar en loska(det var verkligen ingen kraft i den) på damens häl. Hon märker ingenting. Han gjorde det jävligt osmidigt men ändå bakom hennes rygg. När jag går förbi henne ser jag att hon nästan står på Olof Palmes minnesplakat.

Hahaha jag hittade den här på www.foundmagazine.com där jag förövrigt hittade min bakrundsbild. Jag undrar vad han åt? Annars sitter jag vid mitt skrivbord på kontoret och mina ögon går i kors. Min pappa brukade säga så, det betyder att jag är trött. Som faaan.

Derrick Bostrom, Trummisen i Meat Puppets var med och gjorde serier om gräs när Meat Puppets var unga. Sen nångång ville en tidning att han skulle göra en seriestripp åt dom. Så då gjorde han Your Favourit Comics, Har jag för mig dom hette iallafall. Tidningen beslöt sig hur som helst för att kalla det något i stil med Derrick Bostrom's World.

Skandalen är lös. En artist och inte vilken artist som helst, en prisbelönt! En prisbelönt artist har varit hög som ett helt hus på spybar. Han greps av cicilsnutar och försvarar sin egen heder med att han inte kände igen dom denna gången, som han brukar. Han är i 30 års åldern, han är prisbelönt artist och han knarkar sig hög som ett hus. Han greps på spybar där han var högre än ett hus. Artisten i 30 års åldern är prisbelönt och är när han grips på spybar hög som ett hus. Huset han greps i var högt och prisbelönt. Artisten grips av 30 st civilsnutar som är förvånade att dom inte kände igen honom. han var ju ändå 30 år och pisbelönt. Artisten som är 30 år och prisbelönt och han ÄR.

LÄS ALLT OM DET!!!!!!!!!

Imorn ska vi bowla, dricka vin och äta italienska svårtutalade rätter med jobbet. Det är vi på den administrativa sidan, vilket betyder jag, plus alla sekriterare. Jag ska ha mina canadensiska cowboyboots på mig, sen vet jag inte mer. jag äger verkligen inga stiliga kläder. Så antagligen kommer det bli boots, jeans och en ny mörkröd tshirt som jag köpte på H&m idag eftrsom allt annat är smutsigt. Jag skulle behöva en klädcoach. en snygg tjej med riktigt god smak eftersöks. Vi skulle även kunna sova tillsammans och tycka om varann och allt sånt. Men först och främst skulle jag behöva lite klädcoaching, eftersom jag numera måste se lite stilig ut såhär med jobb och allting. Fan jag vill inte ha sånthär brackigt jobb mer.

Det var en gång en man som var ute på luff. Han gick förbi en pumpodling och såg hur pumporna låg på rad där i jorden med endast ett litet grönt snöre som livlina. Att så små växter ska behöva ta hand om dom där stora fruktena tänkte han. Han lunka vidare, kom fram till en ekebacke och la sig ner i gräset. Han kisade upp mot eken och tog ett ollon i handen. Och dom här små ollona växer på det där stora trädet. Det hade vart bättre om det stora trädet hade haft dom stora frukterna och den lilla pumpplantan hade kunnat ta hand om ollonen. sen fick han ett ollon i huvet och tänkte, ja naturen har nog det väl inrättat iallafall.


Den här historien fick jag höra klockan halv sju på morognen idag. Jag va ute igår och här hemma hos morsan och farsan fick jag sova precis utanför morfars dörr. Jag försökte hinta morfar med att sluta ögonen lite då och då. Men morfar hade väldigt mycket att berätta. Ända fram tills att morsan gick upp och gjorde frukost hade han väldigt mycket att berätta.

Förövrigt så var det ända in på sextiotalet omöjligt att bjuda en riktig arbetare på gröna flasköl. Någång runt 1910 talet så bröt några tyskr någon stor strejk. och tyskarna kunde bara göra grönt glas. så grönt glas är strejkbrytar glas. brunt glas skyddar öl och det vita vinet bäst också. det skyddar bättre mot solen.

Jag vet inte om det beror på att jag har börjat äta kraftigt fiberberikad gröt varje morgon eller att jag nu under vad borde va två månaders tid har slutat käka kött. Men jag går jävligt ofta på toa, jag skiter minst 3gånger per dag. Hemma i vår collagegrotta funkar som sagt allt! Våra glödlampor smäller ungefär samtidigt och jävligt ofta, Tvättmaskinen vi fått till skänks från södermalmsbrackor spyr ut vatten och vi har inget lås på toaletten. Det inebär att när jag går på toaletten på mitt nya jobb som vaktnästare på advokatbyrån belägen på norrmalmstorg, så kommer jag på låset ungefär samtidigt som jag dratt ner byxorna. Det finns en gigantisk spegel på väggen dessutom. hemma i collagegrottan har vi ingen spegel. så det händer ofta att jag fastnar ett tag framför min egen kropp. och eftersom att det är en toalett så händer det ju faktiskt att jag studerar mig själv naken, inte helt naken men tillräckligt naken för att få en advokat att rodna. så dom här kombinationerna med frekvänta nummertvå toabesök, Nakenhet, spglingar passar jävligt dåligt ihop med dåligt låsminne. någång förhoppningsvis i slutet av min vikarietid. så kommer någon öppna dörren. och det kommer bli en röd advokat. så jag måste komma på något riktigt, RIKTIGT bra att säga för att kunna aväpna och neutralisera situationen. för det kommer att hända.

Eftersom jag älskar text men är jävligt dålig på det så har jag startat ett projekt där jag läser om de bästa texterna jag läst. Efter det så kopierar jag dom rätt och slätt och postar i min nya blogg, Oscars Samlade Värk. Och skulle nån ha problem så kan vi väll snacka och fixa. Det är i försthand ett projekt för att få mig själv att bli bättre på allt, och i andra hand så blir det ju pr och i slutändan har jag hört att all pr leder till stora fester. Så bli inte arg, tänk på den stora festen.

Först ut är Goesta.
Förlåt så här i elektronisk efterhand att jag använde din blogg till min egna fördel. Men jag skrev det ur din mun, jag är nästan säker på att jag hörde dig säga det där nångång.

Såhär tror jag att jag ska möblera hemma.
Vi ska vårstäda sägs det.

Innan satt jag, Eric och Robin och kollade på tvn. Vi såg ett sånt hära program om kött. Och nu fick jag äntligen för första gången utdelning av att varit vegetarian i snart en månad. Förlåt mig alla djurättsaktivister. Förlåt alla veganer som jag hånat utanför och i sinnet. Jag skulle aldrig kunna hugga benen av en gris, eller dra ur dom inälvorna. Jag skulle nog aldrig ens kunna jobba på en bongård med kossor i spylter eller vafan det heter. Dom där påläggen som jag lyckats ignorera i snart tio år är egentligen fria djur. Djur som man ska jaga om man vill äta dom. Jag ska aldrig mer låta någon annan göra mitt smutsjobb och dessutom tjäna grova äckliga blodspengar på det. Fria djuren förfan, fria dom så dom kan springa fria. Sen kan vi jaga dom som man egentligen ska. Så kan vi se hur många påläggsjunkies som egentligen vågar sticka kniven grishjärtat.

Jag offrar den fantastiska smaken av bacon för friheten. Eller tills jag har hjärta att mörda en egen gris.

Det var en dansk på mitt jobb idag. Jag kommer inte ihåg vad han hette. Jag tror inte ens jag uppfattade det, men det lät säkert såhär: rräääe rruuueee rräääuueee rruuuu eller dääään. Jag kommer verkligen inte ihåg. Därimot fick jag ett jävligt stort frågetecken i huvet. Jag älskar alla land, det gör jag. Såpass säker är jag även fast jag bara varit i sverige, finland, danmark och ryssland. Man skulle kunna säga att jag vet att jag älskar hela världen. Hursomhelst. Vafan, ärligt talat, varför envisas vi nordiska länder med att tro att vi förstår varandras språk? Vi har ju varsitt! eller ett gemensamt, med extremt grova dialekter. Varför måste man försöka när man träffar en dansk eller norsk? Jag förstår inte ett skit och jag känner mig som ett präktigt as när jag måste fråga dom om vi kan prata på engelska istället, för att jag verkligen inte förstår vad för slags ord deras gom-orgier försöker forma.

Vi har olika språk och vi ÄR olika land. Så vi behöver verkligen inte försöka förstå. Vi kan leva i harmoni med varandra ändå.

Nu sitter jag och smsfightar med en okänd, antagligen tjej. Om det är som jag tror visste jag redan från början varför "hon" skickar ett sms där det står "och vem är du liksom?". Förra veckan pratade jag med en upptagen tjej, jag ville ju ligga med henne så jag försökte få henne mindre upptagen. Hur som helst så ger hon mig ett kvitto med sitt nummer på. Jag hatar att ragga, det är förnedrande. I Teorin är det helt fantastiskt. Att för en gång skull få använda sig av alla pajiga & ostiga kommentarer växt upp med i film och tvsoffan. Men det är vidrigt, det avaktande könet kan sina tillgångar. För det är ju så jävla lätt att bara stå där och se söt ut och vänta på att folk ska börja raggla och harkla. Är man intresserad av nån speciell då kan man ju bara gå fram och ställe sig, skära in i deras sociala vinkel och börja att visa upp sakerna. Fattar han inte så finns det ju fler. Att försöka få ett ligg är ibland som att gå på arbetsintervju.

Iallafall, det där sms som jag skickade för en vecka sen får jag svar på idag.

Smstjej: Och vem är du liksom?

Smsoscar: Va? (nu visste jag ioförsig antagligen vem det va, men det var fan en vecka sen jag skickade det där sms på fyllan. så jag tänker inte låta henne komma undan med att smsa oförskämdheter)

Smstjej: Ja. Va d e en knepig fråga.

Smsoscar: Jag heter oscar, känner vi varandra?

Smstjej: Oo nej, det gör vi inte. Hej svejs.

Det va fem minuter sen. Jag vill ringa upp henne och skälla ut henne. Säga att jag hatar henne och hennes avaktande anhängare. Säga att när hon dör så hoppas jag att det verkligen är allt hon gör och inget mer. För så äcklig och själlös är du antagligen, såpass att du inte får eller skulle ha en chans att hänga med mig i himlen.

Det hände något fantastiskt också. Aaron tappade bort sina tvåhundra spänn. Vi la ihop våra mynt och aaron kastade sig på jackvegas. Jag smög ner min tur i hans bakficka utan att han märkte det. Han vann trehundra spänn och sen när han körde ner handen i fickan igen så va dom där igen, dom tvåhundra. Min ena tur är ett fyrklöver som jag fått av mamma. Det andra är ett ess som jag hittat på gatan. Jag försökte köpa en öl med kort, men det gick inte och killen i baren såg leden ut. Så jag sa att han kunde få bjuda mig på en gratis shot om han ville. Han hällde up en shot och jag gav han mitt turess. hoppas han alltid har tur som vi hade.

AN OPEN LETTER
TO KEITH RICHARDS'
IMMUNE SYSTEM.

December 10, 2004

Dear Keith Richards' Immune System,

Hey! How are you? I know you're busy sustaining four packs a day of Gitanes and overcoming the long-term effects of black-tar heroin, but here's the thing: I need your help.

I have an illness, CFIDS, that suppresses my immune system, and I don't like it. I get fevers that last a month and I'm allergic to 72 foods. (Food, the thing that sustains life, frequently makes me sick.) But I'm not writing on my behalf. No, what keeps me up at night is that AIDS is enveloping Africa, Asia, and Russia with horrifying speed. Tens of millions of individuals—people with families and middle names and private jokes and birthdays—are dying, and all science has been able to do is slow things down a bit.

Here's where you come in. Out of the 6.1 billion human immune systems on the planet, you're clearly the strongest. You've triumphed over the aforementioned tobacco and opiates, and over Mick's preening vocals on "Hot Stuff." What other immune system can claim the same?

On behalf of the immuno-compromised populace, I'm asking that you allow epidemiologists to study your molecular activity before it's too late. Had researchers pounced while Charles Bukowski and William Burroughs were alive, millions could have been saved and I might eat eggs without throwing up.

To paraphrase Princess Leia: Help us, Keith Richards' Immune System. You're our only hope.

Thanks and much continued success,
Litsa Dremousis



McSweeney's Open Letters

Så är ju faktiskt så att den enda anledningen att akademiker verkar så jävla smarta, är ju för att dom rider på andras erfarentheter. Och när dom ställs inför sina första egna så står dom målösa. då är det du som är smart, och säger: dra åt helvete, jag känner din jävla typ.

Jag tror den enda träningen jag haft genom åren är starka riktlinjer och uttalanden. Sen i mer mogen ålder så lär jag mig att dra nytta av andras klumpighet. Jag ser på när morsan freakar för att far inte svarar, eller ”va”ar henne lite för mycket. Hur frekventa, omedvetna, naturliga konstigheter blir till psykningar. Och att man inte bör stänga ytterdörren i någons ansikte, för att snöregnet gör sig bättre utomhus & genom köksingången men helst inte här.
Men jag är en novis, jag märker det varje dag. Det finns som sagt minst två olika sorter. Den sorten som vet hur mycket som helst och inte orkar och den sorten som tror dom kan en hel del, vill, men egentligen inte är så intresserade, för stunden i alla fall. Så kan jag egentligen inte heller säga. Jag hör i alla fall till den senare. Jag vill verkligen inte vara otrevlig. Jag vill vara lugn och sansad och ha en naturlig intressegrund för allt och alla och omedvetet använda den för att få reda på vardagliga saker, hur folk mår och vad dom kanske ska göra sen. Jag vill ha en kontrollerad röst så att jag inte skriker ut hej, som jag gjorde till den stackars lunchrums-tjejen. Jag vet inte om felet är att jag försöker. Nyligen har jag i alla fall lärt mig att töntiga ytligheter som att fråga folk vafan dom ska göra i helgen visst ska vara ganska bra fråga. Helt till min förvåning får man visst ställa den frågan till vem man vill, nästan när som helst.

Så är det. Bara så ni vet det så granskar jag er, era samtal och lär mig. Naturligt vett och etikett.

Jag har jobbat upp mig. Från att ha suttit på marken och sneglat på rännstenen här i hägerstensåsen var jag idag på min första arbetsdag på Normalmstorg, satt och drack kaffe, pratade väder med snygga sekreterare och sorterade dockument vid mitt gigantiska skrivbord. Jag har bara sett advokater på tv innan, nu kommer jag hälsa på minst 40st varje dag och hopplöst försöka printa in deras ansikten i minnet. För det är det enda jag kan gå på, att försöka katigorisera dom efter klädsel är som att försöka gissa klädmräken på dressman. nån kanske förstår.

Imorn är det iallafall gratis frukost för alla, och på fredag är det gratis öl för alla. och jag tror jag skulle kunna ha chans på minst en snygg tjej. Jag är ju trots allt en 23årig, mörkhårig, slank, vaktmästare som inte har ett spår av bortskämdhet jämnfört med jurister och administratörer(na).

Dusty Davis skriver att han knappt vart utanför california. Så han gör en motorcykelresa med sin fru och två till, från väst till öst och tillbaka. Alla bilder är fantastiska och allt dom lär behöva göra är att trycka på avtryckarn. I sådana lägen är jag säker på det är omöjligt att misslyckas.