Det var en gång en man som var ute på luff. Han gick förbi en pumpodling och såg hur pumporna låg på rad där i jorden med endast ett litet grönt snöre som livlina. Att så små växter ska behöva ta hand om dom där stora fruktena tänkte han. Han lunka vidare, kom fram till en ekebacke och la sig ner i gräset. Han kisade upp mot eken och tog ett ollon i handen. Och dom här små ollona växer på det där stora trädet. Det hade vart bättre om det stora trädet hade haft dom stora frukterna och den lilla pumpplantan hade kunnat ta hand om ollonen. sen fick han ett ollon i huvet och tänkte, ja naturen har nog det väl inrättat iallafall.


Den här historien fick jag höra klockan halv sju på morognen idag. Jag va ute igår och här hemma hos morsan och farsan fick jag sova precis utanför morfars dörr. Jag försökte hinta morfar med att sluta ögonen lite då och då. Men morfar hade väldigt mycket att berätta. Ända fram tills att morsan gick upp och gjorde frukost hade han väldigt mycket att berätta.

Förövrigt så var det ända in på sextiotalet omöjligt att bjuda en riktig arbetare på gröna flasköl. Någång runt 1910 talet så bröt några tyskr någon stor strejk. och tyskarna kunde bara göra grönt glas. så grönt glas är strejkbrytar glas. brunt glas skyddar öl och det vita vinet bäst också. det skyddar bättre mot solen.